Midget
Modellrepresentant
Jan Levenstam
Tel: 0705-26 06 42
E-post: Jan Levenstam
Modellrepresentant
Jan Levenstam
Tel: 0705-26 06 42
E-post: Jan Levenstam
© Henrik Ekdahl 2000-12
1958 introducerades Austin Healey Sprite, i folkmun kallad ”Frog-eye” då huvudstrålkastarna sitter uppe på motorhuven, vilket gör att bilen ser ut som en liten groda. Bilen saknade bagagelucka, ev. bagage fick man stuva in i karossens bakdel genom att fälla fram stolarna.
”Grodögat” sålde bra, 48.987 bilar tillverkades mellan åren 1958-61, men inför årsmodell 1961 planerades en ny kaross, nu med riktig koffert. Då “Badge-engineering” var ledordet på BMC vid denna tid, planerades den nya Sprite MkII att också produceras i M.G.-version.
M.G.-versionen var lite mer påkostad, med kromlister på sidorna och uppe på motorhuven. Båda märkena sattes ihop på M.G.-fabriken i Abingdon.
Då M.G. Midget MkI introducerades 1961 var det många som reagerade på att det anrika Midget-namnet kom tillbaka på detta sätt. På samma sätt reagerade många 1953, då namnet Magnette nyintroducerades.
Midgeten sålde dock bra, totalt tillverkades 226.440 Midgets under de 19 år den var i produktion.
Att M.G.-namnet har stor dragningskraft visas tydligt då man jämför med antalet tillverkade Austin Healey Sprite Mk II, MkIII och MkIV under samma period: 80.360 st.
De största skillnaderna mellan de olika modellerna, utseendemässigt var:
Midget MkI hade löstagbara sidorutor och en suflett som fick stuvas ner i kofferten.
Midget MkII fick nya dörrar med vevbara sidorutor och ventilationsrutor. Suffletten fick fortfarande stuvas ner i kofferten.
Midget MkIII fick äntligen en sufflett, som fälldes ner bakom stolarna. Från år 1972 ändrades de bakre hjulhusen från fyrkantiga till runda och kromlisterna försvann något år innan.
1974 introducerade man, i Midgeten liksom i MGB:n de svarta gummistötfångarna. De fyrkantiga bakre hjulhusen kom tillbaka, det visade sig att karossen var starkare med dessa hjulhus, något som behövdes, då gummistötfångarna skulle kunna ta upp en krock i 5 mph, utan att karossen skadades. Samtidigt bytte man ut motorn från BMC:s anrika A-motor till den 1500-motor, som sedan 1972 suttit i Triumph Spitfire. Anledningen till detta var att Triumph-motorn redan var avgasrenad för USA-marknaden.
Det blev naturligtvis ett ramaskri från sanna M.G.-entusiaster. Någon sa att ”vi kan acceptera den fula gummistötfångaren, men att sätta i en motor från värste konkurenten Triumph är ett helgerån!”.
Tyvärr sålde Midgeten inte särskilt bra i Sverige. Det beror nog på, att när alla skatter och pålagor lagts på inköpspriset, så skilde det inte så mycket mellan en Midget och den större och betydligt mer påkostade MGB.
Midgeten var en billig bil, som gav mycket körglädje för pengarna. Den var, och är, mycket framgångsrik på tävlingsbanorna runt om i världen. Med ett toppvarv på över 8.000, kan man faktiskt pressa ut över 150 bhp ur den lilla 1275 motorn. Midgetens 1100-motor var också populär i Formel Junior i början på 60-talet.
M.G. Midget Mk I (GAN-1 med 948 cc, GAN-2 med 1098 cc)
Byggd 1961-64. Självbärande stålkaross, individuell framhjulsfjädring med spiralfjädrar. Kvartselliptisk bakhjulsfjädring.
Först 948 cc fyrcylindrig motor, 1098 cc fr.o.m. hösten 1962.
46 bhp (50 bhp med kompression 9:1) och 55 bhp. Tvåsitsig roadster, längd 3,49 m, vikt 715 kg. Max hastighet 140 km/t resp. 145 km/t.
Antal byggda 25.681 st.
Pris ny 7.700 kronor.
141 bilar har vi i Sverige.
M.G. Midget Mk II (GAN-3)
Byggd 1964-66. Halvelliptisk bakhjulsfjädring.
1098 cc motor på 59 bhp. Max hastighet 146 km/t.
Antal byggda 26.601 st.
Pris ny 9.900 kronor.
112 kända ex i Sverige.
M.G. Midget Mk III (GAN-4 och GAN-5)
Byggd 1966-74. Som Mk II men med 1275 cc motor på 65 bhp. Max hastighet 153 km/t.
Antal byggda 100.372 st.
93 MkIII:or har vi i Sverige.
M.G. Midget 1500 (GAN-6)
Byggd 1974-79. Som Mk II men med Triumph Spitfire 1493 cc motor på 65 bhp och svarta gummistötfångare. Max hastighet 161 km/t.
Längd 3,56 m, vikt 740 kg.
Antal byggda 73.786 st.
13 Midget 1500 har vi i landet, alla importerade i modern tid, många som ”flyttgods”.